tiinajohanna

Det finns många sätt att ta sig fram i denna stora pulserande jättestad. Till fots är ett givet alternativ, särskilt om man har lite ont om pengar. För mig som kanske har pengarna men inte konditionen, innebär höjden över havet ett himla flåsande... Cykel finns det en och annan modig själ som vågar sig på, trots total avsaknad av cykelvägar och jag klassar det transportsättet som rent livsfarligt. Cykeltaxi är ett intressant sätt att ta sig fram, det finns ett antal här i området och den typen av skjuts sker, av naturliga skäl, över ganska korta sträckor. Dessutom tycker jag synd om den stackaren som ska trampa runt med "lilla" mig i släptåg och jag skulle ALDRIG komma på tanken att ta cykeltaxi i uppförsbacke (vilket det finns gott om). Alla tar dock ingen hänsyn till att det är mänskliga och inte hästkrafter bakom styret. Igår hörde vi en kvinna beklaga sig över att cykeltaxin gick så långsamt... Motorcykeltaxi är ett på många sätt "humanare" sätt att färdas, men inte för miljön tyvärr. Det är ngt som dykt upp efter vanlig cykeltaxi och fyller också en funktion. Taxi är ett bra & forhållandevis billigt transportsätt, 10 kr brukar vi få betala för en tur inom närområdet, men ska man längre bort kan det kosta hur mycket som helst efttersom trafiken är så oberäknelig och taxametern tickar och tickar och tickar...hyfsat säkert känns det iallafall. "Pecera" eller "combi" kan man också ta, det är samma sak som minibuss, men bakdelen är ombyggd så att det finns säten runt om. Man kliver ombord och skickar via andra passagerare fram betalningen och får växeln tillbaka samma väg, fungerar varje gång! Tyvärr händer det inte sällan att dessa minibussar får med sig mindre ärliga passagerare och därför känns det inte helt säkert. Microbus & Camión är nästa storlek på fordon, bussar av olika sorter. De stannar, precis som minibussarna, lite varstans längs avenyer & gator för att plocka upp folk som vill åka med. Tidtabeller kan man glömma, men det är inte heller nödvändigt eftersom det alltid finns hundratals som åker ungefär samma rutt. Tidtabeller finns det bara till långfärdsbussarna.  Bussarna rånas också till och från, men om man tar hänsyn till antal bussar och människor är sannolikheten förmodligen väldigt liten att ngt ska hända. El Métro heter stadens tunnelbana, som är alldeles utmärkt om än underdimensionerad med tanke på folkmängden eftersom vagnarna alltid är proppfulla. Det finns speciella vagnar för kvinnor. Systemet är enklare än i t ex Stockholm eftersom det från en specifik perrong endast går tåg längs en enda linje, så hittar du rätt perrong hittar du automatiskt rätt tåg. Tunnelbanan är billig och når rätt långt ut i ytterområdena. Bilar finns det nog lika många som vuxna människor nästan. Man har infört “Hoy no circula” (= Cirkulerar ej idag) vilket betyder att varje bil har en dag i veckan som de inte får köras i trafiken. Detta har dock inte hindrat bilägarna från att antingen köra ändå och riskera dryga böter (eller mutor) eller köra familjens andra bil.

Hur man än väljer att ta sig fram är trafiken alldeles kaotisk (“alla på en gång”) och alldeles fantastisk eftersom det oftare än inte gar väldigt smidigt och med färre krockar än man kan tro. Vid första anblicken verkar trafiken omöjlig, men med nerver av stål navigerar sig folk ändå fram utan större incidenter.