Sommarlov...

...det kan man säga att lille Isak har just nu, ute hos "mormor & morfar" i Österbybruk. Det kan tänkas att han inte riktigt känner att det är mycket av just lov (iallafall inte de första dagarna) eftersom min mor har två katter sedan tidigare, Sirkus & Rosi, och ingen av dem var särskilt stormförtjust över att lille coole katten Isak uppenbarade sig i småstadsidyllen...det verkar dock gå bra nu och båda mammas katter har bestämt sig för att inte äta upp Isak...han lär kunna fortsatta vara sitt vanliga sorglösa jag och sprida glädje!

Det här är Rosi, vacker som en dag men ack så ilsk och trilsk...det lär Isak bli varse om han inte håller sig i sitt tigrerade skinn :)



Sirkus är en mild herre som inte gör väsen av sig på något sätt alls, men har trots det lyckats sätta sig i respekt hos åtminstone Isak...finns väl ngn form av kommunikation där som övergår människans förstånd :)

Bilden är tagen av Laura ;)

Nu när Isak inte är här hos oss märks det hur mycket han ÄR här när han inte är på sommarlov, det känns jättetomt faktiskt utan hans självklara närhet och "pratsamma" sällskap. Här kommer en samling bilder:











Det finns andra som saknar Isak också, ett par av kvarterets kattkompisar har varit och tittat i dörren och undrat vart i all världen han tagit vägen. Bamse kikade förbi och stod länge och tittade in genom myggnätet och Nässla har också varit förbi, detta en bild från tidigare när hon också ville ha sällskap:


När Isak får komma hem igen om ett par veckor kommer han att vara MYCKET välkommen :) och till dess är vi väldigt tacksamma för att mina älskade föräldrar tar hand om sitt "andra barnbarn"!



Isak går i spinn...

...nästan så fort man tittar på honom och om man klappar honom så går motorn igång på högvarv...så himla mysigt! Det spelar heller ingen roll vem det är så gullar med honom, han är precis lika nöjd ändå.

Det finns mycket av lära från en sån inställning, även om jag är osäker på om det är fråga om ett aktivt val (eftersom Isak är katt) eller om det är inbyggd instinkt (eller brist på detsamma) i det fallet. Tänk ändå att alltid kunna vara nöjd, var man än är och i vilket sällskap. Att spinna sig igenom livet och samtidigt göra andra glada, tänk att få vara sån!

Han har en egenhet som visar att det där med bekvämlighet är relativt, och ev. beroende på om man har en mänsklig eller "kattlig" kropp. Favoritplatsen är schäslongerna i vardagsrummet (som för resten av familjen...) men det spelar ingen roll om där råkar ligga kontroll till TV´n, en eller ett par stora systemkameror, bok, tidning och ett antal andra pryttlar eftersom Isak glatt bara lägger sig ner ändå....OVANPÅ dessa prylar....och är BEKVÄM med det. Spinner såklart i högan sky. Ja det finns förmodligen begränsningar för hur bekväm och benägen att spinna man som människa skulle vara om en systemkamera råkade ligga under kroppen i soffan...


I denna sköna ställning (observera att benet som sticker upp är det vänstra...och det sitter fortfarande kvar på kroppen) avnjöt Isak "Solsidan säsong 1" tillsammans med Laura och mig igår kväll. Då fick vi först gräva fram TV-kontrollen från under honom...haha, som vanligt :)


Vilken tur att mattan på uteplatsen matchar ögonfärgen ;)


Njutbart när vårsolen når vår uteplats...


Sniff sniff sniff...luktar småfågel....


...men gäsp vad det verkar jobbigt att jaga just nu....

En vildbasare....men söt som socker

Det här är Isak. Han är den nyaste medlemmen i vår lilla familj. 8 månader gammal och sprittande full av det liv som gavs honom åter i och med att han fick flytta till oss från den familj som inte kunde ha honom kvar.



Jag har aldrig träffat en fullt så cool katt som denne lille gosse. På vägen hem i bilen sa han inte ett pip...eller mjau...och då åkte vi ändå nästan en timme. Fullkomlig filbunke hela vägen. När vi släppte ut honom ur transport-ryggan var det som om han alltid bott här. Första favoritplatsen blev köksfönstret...



Akvariet är lockande och Isaks tålmodiga försök att fånga fiskarna genom glaset verkar outtömligt. Så länge han inte skrapar eller biter ett håll genom siliconet får han hållas för det ser jättegulligt ut :)

Isak har visat sig vara en redig sprinter med rivstarter i parketten och spurten kan sluta precis var som helst. Sen är han ju fortfarande så ung att han fortfarande kan somna direkt där han är, ja nästa mitt i ett språng.

När han varit ute, om så bara fem minuter, så kommer han inspringande med ett lyckligt jamande "här är jag" eller "har ni saknat mig"....fast vem vet, han kanske bara svär över att skatorna varit retsamma eller att talgoxarna inte lät sig fångas nu heller.

Enda bakslaget var att Isak visade sig ha öronskabb när vi fick hem honom, stackarn, som han inte hade blivit behandlad för tidigare. Vad han måste ha haft det jobbigt! Nu är han iallafall behandlad för det och dessutom kastrerad, vaccinerad och öronmärkt. Han är nog den förste i familjen med tatuering!



Vår Isak är en riktig vildbasare, som sig bör i den åldern, men söt som socker...inte sant?
3