Hört & sett...
När vi hälsade på hemma hos Teresa och Juan för ett par dagar sedan stötte vi på en gammal man med en åsna, det var "El señor del Cloralex" (= Klorin-gubben), som på sin gamla åsna hade lastat fullt med plastflaskor med klor i olika dofter (kanel, mint, apelsin etc.), åsnan som inte hade ngn lust att gå uppför den väldigt branta backen sa hon började helt sonika gå nedåt istället..."man får inte vara dum" tänkte hon säkert...i vart eget kvarter är det en kvinna med en trehjuling som säljer klor, se bifogad bild.
Imorse kom R hem med "Pulque" som han fått av en kompis som säljer "Barbacoa" (=lammkott tillagat i gropar med glödande kol), och han berättade att denna dryck tillagas av växten Magey och fermenteras på olika sätt. Just denna sats hade fermenterats genom att Magey`n lagts i plastpåsar i en tunna med ko-skit...där det säkert är varmt nog...alkoholhaltigt så det räcker, men det är ändå inte ovanligt att det serveras till även barnen, då utspätt med läsk. R Berättade också att det var vanligt på bordet när han själv växte upp, vilket bekräftades av hans mor. Själv avböjde jag att smaka just denna sats av Pulque, när jag hörde var det framställts...
Alla kallar varandra för en massa ök-namn här, och det är just ingen som slipper undan när man väl är "en i gänget". Laura och jag slipper ännu så länge undan de värsta namnen, av ngn slags respekt antar jag, men vi undgår inte att höra vad man kallar varandra runtom oss. Så länge det sägs med glimten i ögat är det ingen som tar illa upp över att bli kallad "Gordita" (=Lilla tjockis), "Menso" (=dumskalle) eller "Sope" (=klantskalle), och inte ens barnen slipper undan. Det finns dock betydligt värre uttryck, och när det sägs med allvar bakom är det helt plötsligt inte lika roligt när det kommer från mamman till barnet. Jag utelämnar de uttrycken för nu...
Läste i tidningen i förrgår om en kidnappning (som ju är så vanligt här), där en biskop hade lånat ut sina bankkonton for att kidnapparna skulle ha ngn-stans att ta emot lösensumman på många hundra tusen pesos. Offren var svärföräldrarna till en uppsatt politiker. Tydligen hade biskopen som vana att endast ta 25% av lösensumman, men tog denna gång hela 50% eftersom offren hade så gott om pengar...
En av R`s systrar berättade att det här inte är möjligt att polisanmäla nära anhöriga for misshandel. En hustru kan anmäla sin make, men en mor kan inte anmäla sin egen son då det betraktas som "familjeangelägenhet" och inget som polisen lägger sig i. Tyvärr är det vanligt med misshandel mellan barn och föräldrar...jag undrar varför...
Administrationen har förbättrats på många sätt i landet under de år som jag haft äran att ha kontakt med det, t ex är det lättare att skaffa sig pass numera, liksom äktenskapsbevis och födselattester. En sak som dock verkar hopplöst eftersatt, åtminstone i just denna stadsdelsförvaltning, är administrationen av testamenten. Min svärfar har genom en av L`s kusiner fått hjälp med att lämna in sitt testamente, och detta var i juli 2010. Nu när kusinen gick tillbaka for att få ut dokumentet, fick han till svar att "nej, det är visserligen klart, men vi lämnar inte ut det förrän tidigast i juli, eftersom det ska inga i en politisk kampanj for att politikern ifråga kan visa upp hur många testamenten han lyckas administrera under 2011". Detta finns ingen möjlighet att bestrida, utan det är bara att ta skeden i vacker hand och vänta till juli. Skulle ngt hända min svärfar under den tiden är det inte säkert att det räknas som om han har ett testamente, eftersom han "inte har hämtat ut det"...kallas detta for Moment 22?
Tulipa taas paljon tietoa maan oloista ,ihmisitä ja tavoista,tosi mielen kiintoista :)Sinulla on aina silmät auki ja korvat kuulolla ja muistatkin vielä kaiken tämän,teet tosi hienosti muistiin panosi,toivottavasti moni lukee tämän bloggisi se on lukemisen arvoinen.Hyvää loma mieltä ja kiitos :)