Resor

Genom ett bilfönster

I förrgår tog vi en taxi från gatan därhemma till ett snofsigt shoppingcenter en bit bort, och jag fascinerades som vanligt över allt man ser genom en bilfönstret. Redan vid första rödljuset kom en bilrute-tvättare (vilken service!) och gjorde sig förtjänt av några pesos. Trafiken var som vanligt kaotisk och just denna chaufför var av det mer äventyrliga slaget sa vi fick prova på alla fem filerna på avenyn redan under första halva kilometern. När vi passerade bensinstationen berättade R att tjejerna & killarna som servar bilarna inte har ngn lön, utan lever på det som bilförarna vill ge i dricks...tänk att arbeta i bensinångorna hela dagarna för pengar som andra KANSKE vill ge...
Under en vägsträcka lite längre fram där det bildas bilköer innan avenyn delar sig, stöter man på många olika försäljare; smågrabbar som säljer tuggummi, äldre som säljer cigaretter, tidningsförsäljare, eldslukare, leksaksförsäljare etc. alla mitt i trafiken bland bilarna. När man åkt ytterligare en bit kommer man över en flod med väldigt branta flodbankar, "Aguas negras" d v s där allt avloppsvatten släpps ut. Ser vackert ut på håll men lukten avslöjar vad det är för vattendrag.
När vi svängt av avenyn kommer vi in i ett område med bostäder och affärsrörelser. Bostäderna ligger i det som kallas "Privadas" eller "Condominios", d v s inhängnade områden med radhus/kedjehus alternativt flervåningshus med lägenheter, med en stor låst grind ut mot gatan. Naturligtvis ett mkt säkrare boende än där t ex mina svärföräldrar bor i ett enskilt hus. Det skojigaste är ändå alla butiker som ligger vägg i vägg längs hela den långa gatan. Där ligger i tur och ordning en pizzeria, badrumsaffär, taxameter-reparatör, bilglasaffär, madrassbutik, fälgaffär, prydnasbutik, persienntillverkare, tacos, skoaffär, begravningsentreprenör, ännu mer tacos, ännu en skoaffär och en diversebutik som heter "Abarrotes Tina"...
Inget industriområde som hemma, utan en salig blandning av allt man kan tänkas behöva.
När man kör vidare kommer man upp på en hög bro, varifrån utsikten över det kringliggande bergen är tjusig. På ena sidan vägen breder ett enormt område med "Privadas" ut sig, säkert ett par tusen småhus åtminstone. På andra sidan vägen ligger "Plaza de las Americas", med fancy shoppingcenter och specialbutiker i massor.
Vilken kontrast vi upplever på bara tjugo minuters bilfärd, från de fattiga små pojkarna som kränger tuggummi i bilkön, till de snobbiga butiksbiträdena i märkesbutiken som tror sig vara prinsessor hela bunten.

Bäst av allt var iallafall det goda kaffet på Starbucks...
1
Ancki, Frida, Agnes

Härlig läsning! Nu får man en så bra bild av hur ni har det hos svärföräldrarna och hur dom har det till vardags. Det är så nära att man t o m kan känna dofterna av maten, föroreningarna, och höra ljudet från alla försäljare, trafiken och gud vet allt.