tiinajohanna

Där stod de uppradade på hyllan, alla varorna. Dar fanns konserver med tonfisk, sardiner & frukt. Påsar med linser, bönor & ris. Toalettpapper & servetter...och det bästa av allt...KAFFE! Det var visserligen snabbkaffe av ngt billigt för mig hittills okänt märke, men det skulle säkert råda bot på koffein-abstinensen...

Varorna som min svärfar stolt visade mig kom från den månatliga utdelningen till de äldre i stan, något som presidenten for det lokala styret i stadsdelen hade tagit fram. Varje månad mellan den 1’ a och den 10’ e får man hämta varorna, en varsin låda, i den närliggande stadsdelen Tulpetlac. Tunga är de, sa det får bli med hjälp av motorcykeltaxi. Matvaror, hygienartiklar & en guldkant av kaffe & Mariekex. Till jul möjligen ngt annat gott, som choklad eller lite finare kakor.

Det har inte alltid varit såhär bra. När vi firade jul här for 3-4 ar sedan var min (då) 87-åriga svärmor tvungen att åka bil en och en halv timme genom stan till en avlägsen stadsdel for att förhoppningsvis kunna få sig en låda med matvaror. Det meddelades aldrig i förväg om utdelningsdagen hade ändrats, sa många gånger var det en lang bilresa förgäves. Hade gamlingarna glömt sina papper fick de inget eftersom det inte finns ngt elektroniskt register, utan endast papperslistor att pricka av. Vid ngt tillfälle hade min svärmors papper försvunnit, sa hon var utan i ett helt år eftersom det inte gick att få nya.

Detta var (och är mig veterligt fortfarande) satt i system, vilket innbär att många gamlingar blir utan sin tilldelning pga att de saknar släktingar som har bil och själva var för sjuka & trötta för att ta buss eller kombi genom denna jättestad.

Mina svärföräldrar har haft tur, med en dotter som envetet sett till att de får sin rättmätiga del av hjälpen....och jag blev av med huvudvärken!