En dag ska vi alla dö…

…men alla andra ska vi det inte…


Det är fantastiska och väldigt sanna ord från Euskefeurat! Hur ofta glömmer man inte just det, att vi LEVER så många fler dagar än vi dör...att det är väldigt viktigt att ta vara på de dagarna, uppskatta livet, skratta, le, bry oss om…

Norrländska herrar, de flesta av dem i ngn slags övre medelålder, lite lagom tilltufsat och o-tillrättalagt, både gällande klädstil & organisation på scenen. Ganska befriande, texterna & melodierna får liksom tala för sig själva. Texterna bättre än sången i mitt tycke, men det kändes liksom rätt att det var så …även om mannen i den röda skjortan hade skön röst.


Bengt...så tror jag han heter...bra röst och spelade (liksom alla de andra) en massa olika instrument...och så hade han cool tvättbräda :)






Många go´a storys blev det varvat med musiken, skön berättare...han den där Ronny...hette han väl...?

Euskefeurat var en glädje-injektion, väl behövligt i tider av mycket stress, press & halvtaskiga humör till höger & vänster. Rekommenderas varmt!




Här några länkar med smakprov:
http://youtu.be/DKzDRt2JDHc

http://youtu.be/iPkBSaNBRjU



Trevligt sällskap hade jag också, Carina, som innan spelningen hämtat ut sina grymt coola nya glasögon med en massa ”bling” på skalmarna! SÅ häftiga verkligen :)

Väl hemkommen passade dottern på att överraska för andra kvällen i rad …denna gång med nygräddade pannkakor! Nu äter jag ju egentligen inte pannkakor, men jag gjorde gärna ett undantag denna kväll och det var så GOTT! Tack kära L :)

1
Carina

Rätt vad gäller namnen där T!! Bengt och Ronny.

Skulle vilja åka till Hotahejti och kolla in byn deras, hehe.

Tack för en skönt avslappnad kväll, fler såna vill jag ha ;))